Jag lyckades övertala mina föräldrar ganska lätt, när jag fick min allra första egna kanin.
Jag var då 11 år gammal.
Men sen hade vi haft kanin i familjen tidigare också.

Honestly låter det som en såpass osund bild av hur en kanin är som husdjur att det känns tveksamt att de påriktigt tror att det är så. Kanske i brist på bra motargument?

Antar att du vill ha innekanin, om de är rädda att den ska kissa kan ni ju komma överens om att den antingen får sitta i sin bur eller enbart vara lös i ditt rum om den nu inte skulle bli rumsren. Blir den rumsren är inte det ett problem. Och att den skulle bitas kan jag inte ens ge några vettiga alternativ för. Visst kan ouppfostrade eller otrygga kaniner bitas, precis som alla djur. Men de bits ju inte bara för att… Det brukar finnas en anledning bakom det mesta.

Förutom i några enstaka fall har jag fått jobba flitigt för att övertala min mamma om nya husdjur 

Men bara man visar att man tar ansvar, sköter djuren samt alla kostnader brukar det inte vara så svårt, åtminstone inte för mig. 
Men då har jag nästan alltid haft mina kaniner ute och alltså inte haft några större problem med revirmarkering, möbelgnagande etc..

Kanske du skulle kunna ha en kanin på foder eller hyra en kanin ett tag och se hur det funkar? Finns säkert t.ex. uppfödare med pensionerade avelskaniner som kan tänka sig att låna ut en kanin. Det är väldigt viktigt att alla familjemedlemmar är med på att skaffa en kanin, djurägandet blir inte trevligt annars.

Jag har behövt övertala mina föräldrar om alla kaniner ( har haft 6 st total) har övertalat dom på olika sätt varje gång.

Första gången var det att ja och min syrra gick med på att flytta om vi fick varsin kanin.

Andra gången var inte så svår för då hade båda våra kaniner dött. Vi fick en kanin av uppfödaren som dom andra 2 kaninerna kom ifrån.

Tredje gången hittade jag en kanin och då fick jag ta hand om den tills vi hade satt upp lappar och någon ringde och ville ha tillbaka den.

Fjärde gången: Jag har en jättejätte kelig kanin som är helt peroende av sällskap, så då sa jag att vi kunde skaffa en hona som han kunde bo tsm med ;)

Femte gången: Snackade med en tjej på nätet. Hon hade en hoppkanin och hennes kompis skulle upp till Sthlm typ dagen efter, sa att vi kunde ha han i våran innebur..och på nåt sätt lyckades jag övertala dom då också :P

Min första kanin var det mest mina föräldrar som kom på. Att jag skulle få den alltså.
Var fem år och ville dödsgärna ha en hund, men det är klart att jag inte kunde sköta om en sån när jag bara var fem år.
Så då tyckte dom att jag kunde få en kanin istället.
När han dog flera år senare tog det ett år att övertala dom om att få en till.
Sedan var hon så ensam och behövde sällskap, det tog inte lång tid att övertala dom om en till då.
Efter ett tag var den ena tvungen att avlivas pga av bettfel och då var det "självklart" att jag skulle få en ny.
Sedan fick sorgligt nog den andra (den som jag hade haft längst av domma två) oxå bettfel :(
Avlivade honom samtidigt som jag hade en kull och då behöll jag två ungar.
Där fick du hela min historia :P
Det har egentligen bara vart min andra kanin som har vart svår att "få."

En dag berättade min klasskompis att hon precis hade fått en kull med kaniner.
Jag tjatade och tjatade på mamma och pappa i flera veckor, men sedan blev det akut. Ingen av ungarna blev sålda p.g.a oseriösa köpare.
Dem lades ut på Blocket, och då tyckte pappa att det var så "synd" om dem. Han gick med på att jag fick en av dem söta kaninerna, och jag bestämmde mig.

Men några veckor efter, hade fortfarande en liten kille inte hittat något hem.
Pappa tyckte då så synd om honom, så han gick med på att jag skulle få den oxå. Efter ca 1 vecka fick vi reda på att Charlie (hanen), led av sjukdommen Vitscheck, samt ett grovt bettfel p.g.a olycka. En sjukdom som gör att han inte kommer leva "hela livet", utan kommer få problem med magen. Så vi tar vara på varje stund med honom.

Men ett tipps till dig är ju att försöka kontakta någon uppfödare i närheten och kanske få hyra en kanin över sommaren, för att "visa" att du kan ta ansvar.

Tog mig en dag att övertala mina föräldrar attja ville ha en kanin =) O min pappa som inte gillar kaniner gick efter 2 år runt med kaninen nästan hela tiden =) När han dog så va de pappas ide att köpa en till kanin =')

Min första kanin kommer jag knappt ihåg, vi fick den av mammas kompis då hennes dotter hade blivit allargisk.

När den sedan dog skaffa vi en till som levde hos oss i åtta år. När han gick bort ville jag och min syster ha vars en kanin.

Vi fick då vars en liten kanin som vi fortfarande har kvar (fast nu är de enbart mina)

Då mina två kompisar höll på med kaninhoppning ville jag också ha en hoppkanin ( mina andra två är inte så värst glada för hoppning.) det var faktiskt min mamma som fråga om jag inte ville skaffa mig en hoppkanin. Och såklart ville jag det;)

Drygt ett halvår efter bestämmde jag mig för att jag ville skaffa ännu en till då jag tyckte att jag hade tid och plats för det. Fast det ville inte mina föräldrar. det tog ett tag att övertala de men jag lyckades iaf.

Så nu har jag fyra underbara små kaniner här hemma!

Jag lyckades faktiskt övertala mina föräldrar för två år sedan att få gerbiler, men den här gången var det jätte svårt, men en kaninbur tar ju också så stor plats :S

och idag så var vi på husdjursmässan och dom börjar få en annan uppfattning om kaniner nu. Fast vi har ju hund också en jätte snäll, men en jakthund fast hon har ändå inte jagat så många gånger ^^. Men iaf så tror dom att det kommer att bli problem med henne och kaninen, och så tror dom att hon kommer skrämma livet ur den :O

Är det jättesvårt att få en kanin ``rumsren´´? Mina föräldrar är ju typ jätterädda att det blir fläckar på trägolvet. (suck)

#9 Inte så svårt :) Min kanin springer löst i köket o håller sig tills han kommer in i sin bur fast vi har en låda :P Men de e väll olika :) träna bara så kommer det!

"9: jag rullar ut en gammal matta här hemma, jättestor, och min kanin hoppar runt på den. Ställer på en låda med hål i, en toalett och ett hemmagjort "träd" som jag satt fast lite sallad och sånt i.

Våran kanin vägrar hoppa av mattan!

Tyvärr tror ju många föräldrar att man kommer tröttna då tyvärr många i dagens samhälle inte är så inne i kaninvärlden, som små barn får kaniner och tröttnar när de blivit tonåring men då inte har ett intresse med kaninen på riktigt.

Om ni förstår?

Finns många raser, mycket att hitta på osv :)
En kanin blir änns bästa vän oftast!

(visa denna tråd för dina föräldrar så kanske de förstår?)  =)

Min första kanin fick jag för snart tre år sedan, och vi var "tvungna" att ta hand om henne. DÅ min lillasysters kompis var tvungen att flytta. Mamma och pappa kände hennes mamma så bra så dom ville hjälpa till (det var ju absolut inte så att vi inte ville ha kanin! Vi blev förståss jätte glada)Min kusin var kaninuppfödare, jag fick en hankanin av henne som min kanin trivdes så bra med när dem var små. Sen har det kommit lite kaniner imellan det, men sen köpte jag Cookie, en blå lejonhuvad kanin och fastnade verkligen för henne, färgen ja allt med henen! Då startade jag en uppfödning efter tjat.::)

Har du några syskon?

Jag har inga så för mig var det ganska lätt jag sa bara jag vill ha en kanin som sällskap efter som att jag inte har något syskon

Har inte haft problem med det då min mamma är väldigt djurintresserad, haft egen kanin sedan jag föddes nästan ;)

Min nuvarande kanin var jag tvungen att övertala min sambo om ;) det var lite svårt faktiskt! För vi skaffade en kanin för ungefär ett år sen som vi hade sån otrolig otur med. Henne var det inte svårt att tjata sig till, det funkad med rådjursögon ;) Men denna gången var han mer skeptisk! Funkade med klyshor som ''men det kan bli en ute kanin, hela tiden!!'' och ''det är heeeeeeelt MITT ansvar''. Haha, så är ju såklart inte fallet idag (a) Hon är firgåeende och han är minst lika delaktig som jag, även om jag har huvudansvansret

jag har lyckats jag tjatade jätte mycket på mamma och ddeet var ca några veckor kvar tills jag fyllde år så sen fick jag 2st söta kaniner (candy,lakris) visa att di kan ta ansvar för en,två kaniner/kanin jag har haft fiskar 3-4 år sen 2st udelater som jag har kvar (steffi och notte) men jag hade tjatat i 2 år om en och jag hade passat flera styckna andra kaniner i om rådet så där började det att jag fick kanin fråga folk i området /sätt upp lapar att di kan passa ute kaniner om du/ni åker bort//mvh kaninlyckan

Har fått övertala mina föräldrar varje gång, har haft 4 kaniner sammanlagt. När jag var liten grinade jag och sa att alla andra fick och nu tjatar jag bara, haha. Ska försöka övertala pappa om att få en igen, sålde mina två sötisar som började bli gamla till några bekanta som har lite äldre barn (10 & 12 tror jag) för typ 1 år sen eller lite minde. Saknar kaninerna, så fina!!

TS, ett bra tips är att visa dina föräldrar fakta om kaniner, att de lätt blir rumsrena, hur kloka de är, allt man kan göra med dem osv. Då blir det nog lättare att övertala dem.