Hon kanske menade mer praktisk kunskap?
Visst lär man sig mycket på nätet men vissa saker är bra att lära sig i praktiken också.

Tyvärr är det svårt i den åldern plus att det är ett enormt ansvar med att gå ut med andras hundar osv, i fall något händer :) Men det är det ju oavsett ålder men ju yngre man är,desstu svårare brukar sånt vara tyvärr.

Att passa en hund har väll inget med okunnighet att göra? Passa en hund kan väll dom flesta, är ju att mata den och gå ut. Självklart bör man väll kunna en del, men det finns 20 åringar som tror dom kan jättemycket men inte kan någonting medan det finns 12 åringar som faktiskt kan väldigt mycket. 

Och självklart kan du passa kaniner, du är absolut inte för liten. =)

#0 Taskigt av tanten. När jag var i din ålder så gick jag ut med en hundkennelns i närhetens hundar med en kompis då och då för skoj skull. De hade väl sisådär 20 styckna, mest saluki för utställning. Inte var det nå problem att gå ut med deras Champion hundar, det tyckte nog snarare att det är kul att tonåringar vill göra lite nytta och ta ansvar. De var dock jätte trevliga:)

Håller med jag e 13 fyller 14 snart men ändå så tror folk att jag inte kan sånt heller. Gjorde exakt samma sak förra året men då var det också en tant som ringde och sa att jag inte var gammal nog m.m men det finns ju familjer med barn som har hundar även om det är mestadels föräldrarnas ansvar men ändå hur kan dem veta attvi inte har tillräckligt med kunskap ?

#2 Faktiskt, så lätt är det inte,
När man är ute med hunden, måste man kunna lite också, ifall någon händer under promenaden, kunna veta ungefär hur man kan hantera det osv. Finns 12 åringar som kan det, men även dem som ej kan det.
Är stort ansvar. Så en del kunskap behöver man, inte bara att traska ut :)

Men jag tror allting hänger på hur de i området är på att lita på att andra går ut med deras hundar faktiskt, inte på dig som person TS :) Lyssna ej på den tanten :)

#5 Men hur ofta händer sånt? :) tror TS skulle klarat av en hund utmärkt!

Det är ägarens ansvar att berätta för personen hur hunden beter sig på promenader. Jag tror inte att en ägare som har en hund som gör utfall mot andra hundar ens låter någon annan gå ut med hunden. Då tror jag de väljer någon med erfarenhet med såna hundar.

Rent krasst.

Att rasta en hund innebär så mycket mer än att bara hålla kopplet. Jag fick min första hund som 11åring. En mindre spaniel. Var ute med honom dagligen. Innan detta var jag ute med min mammas kollegas dalmatiner, samt att jag & syrran hade fri "tillgång" till grannarnas collie-tikar.

Nåväl. Det jag ville komma till var, våran spaniel var supersnäll. Inga problem att rasta honom. MEN, andras hundar är inte alltid så snälla.

Fått stoppa hundar från att attackera mer än 1 gång, i det läget stora hundar (1 schäfer som attackerade 2 gånger, 1 labrador). Tillfällen då man som "förare" av kopplet behöver gå emellan och kanske behöva använda fysisk styrka för att förhindra en allvarligare attack. 

Så därför skulle jag aldrig låta något barn gå ut med en hund som är mitt ansvar. För jag vill inte att min hund ska råka illa ut, eller barnet som rastar, pga min dumhet. För ja, det är dumt att låta ett barn ta ansvaret över en hund - som kan bli attackerad, eller kanske attackera en annan hund. 

Hade någon annan varit ute med spanieln dom gångerna det kom lösspringande hundar som tänkt flyga på honom, så hade han antagligen inte kommit undan helskinnad. 

Så nej, även om jag litar på hunden jag håller i koppel - så litar jag inte på andras. Inte ett dugg. Likadant nu när jag har barn, möter jag en hund så tar jag barnet på andra sidan om mig, så att jag är den som tar smällen. För jag utgår från att ALLA hundar kan vara aggressiva, innan motsatsen bevisats.

#6 Beror på vart man bor osv. Men man kan ej tänka så "händer inte så ofta" :) För helt plötsligt händer det.
Och eftersom ägaren har ansvaret för hunden om något händer, så vill ju många ha en kunnig som går med hunden med. Jag hade t.ex inte kunnat låta en okunnig gå med våran hund.

Och hundar fungerar olika, i olika situationer osv, man blir aldrig fullärd :) Men det är en bra start att ev gå med andras hundar om ägarna vill det :)

#9 Ja det är rätt.. =)

#10 :)

Rent krasst så skulle nog jag ha svarat samma sak som tanten, just med tanke på att jag inte vill ha en omyndig person som tar hand om mina djur "ute i trafik" med allt vad det innebär ansvarsmässigt. En okänd person vet ju inte om du är jättebra med djur (jag menar, de flesta tycker nog det om sig själv). Att ta hand om någon annans djur innebär ju ett stort ansvar och man behöver ibland fatta snabba beslut utan att rådfråga ägaren. Har man lite erfarenhet i ryggen så är det alltid lättare.

Jag har varit hundvakt flera gånger under tonåren och har då inte haft hunderfarenhet då jag aldrig har haft hund själv. Men det gick super :) Han var ändå en sån hund som vill attackera andra hanhundar, men jag lärde mig hur han fungerade och körde lite med Cesar Millans teknik att om jag är lugn så är hunden lugn - det funkar faktiskt! De gånger JAG tänkte "åh nej, en annan hund!" då stannade han upp och stirrade på den andra hunden, drog i kopplet och skällde. Men när jag tänkte på annat och bara gick förbi så var det hur lätt som helst :)

Erfarenhet är ju något man får, inget man föds med och man måste börja någonstans. Jag hade gärna låtit en ungdom/tonåring passa min hund så länge jag känner att jag kan lita på personen. Okej kanske hade jag inte gett en jättehund till ett litet barn, utan då ska hunden väga mindre än personen… 😛

#13 Många hundtränare som använder den metoden och det är en bra metod, det kör jag också med :D *tummen upp*