Jag tänkte ta och berätta min och min första kanin, Prince historia. 

Det var en solig dag sommaren 2011, jag var hos min kontaktfamilj och jag och min lillasyster sprang runt på tomten och lekte med Barbies. Efter ett tag bestämde vi oss för att gå till grannen, som hade en kaninuppfödning.  Vi sprang över till Kerstin, och sprang sedan till alla kaninerna.  Vi stod bland alla burar, kaninälskare som vi var, och var helt exalterade. Vi gosade med kaninerna och pratade med de. Vi kände grannen så vi fick gosa med kaninerna.

Hennes kaniner hade det egentligen inte så bra. Burarna var ALLDELES för små, de hade jättelånga klor och fick nästan ingen mat. En gång när Kerstin var bortrest fick jag och min syrra "bryta" oss in i hennes garage för där var all kaninmat eftersom ingen av kaninerna hade någon mat alls.

I en liten bur, satt en kanin som såg livrädd ut. Min lillasyster pekade och jag vände mig om. När jag såg på honom blev jag kär. Han satt i ett hörn och nästan skakade. 

Jag började prata med honom, och tillslut öppnade jag buren. 

Jag och min lillasyster var där varje dag och gosade med honom. Sen åkte jag hem. En dag satt jag på blocket och kollade runt bara. Då såg jag det. En annons om att den lilla svarta kaninen jag sett i buren var till salu. Jag sprang till min mamma och var jätteglad. Mamma kom och kollade på annonsen. Även hon blev helt kär, bara i bilden. 

Jag nästan skrek av glädje! "Mamma, mamma! Kan vi inte köpa honom?" 

Mammas svar var luddigt, hon visste inte om jag hade tiden. Men det blev ett kanske. 

2 veckor senare var det dax för kontaktfamilj igen. Varje dag var jag vid kaninen och pratade med honom. När jag åkte hem ringde mamma Kerstin. Vi planerade att jag skulle få hämta kaninen snart! Jag var överlycklig! Nästa gången hos min kontaktfamilj, följde hela familjen med till Kerstin och vi tog in kaninen. Då bestämde jag mig för vad han skulle heta, Prince. Jag vet inte varför, men det bara ploppade upp i mitt huvud.

En vecka senare var det dax att hämta Prince. Först skulle jag till stallet och rida, sen skulle vi ut och hämta honom. När vi var framme hos Kerstin sprang jag genast fram till buren. Kerstin kom fram och hälsade. Hon öppnade buren och DROG ut Prince i ÖRONEN! Mina ögon fylldes med tårar. " Ja, här har vi honom, han är fin!" Sedan böt hon grepp till nackskinnet. Han bara hängde där. När vi hade lagt i honom i transportburen, sa hon att vi kunde få en annan kanin på köpet. Jag och mamma tittade på varande, den andra kaninen var mager, tovig och såg lidande ut. Mamma log mot mig och sa att det nog skulle gå. Den kaninen hette Ludvig. Han var så sjuk så han dog, en vecka efter vi hade hämtat honom. VILA I FRID ♥

Tills nu har jag och Prince gått igenom MYCKET tillsammans, vi har tävlat i hoppning, varit med om sorg osv. Han är min ögonsten, och nu i Mars blir han förhoppnings vis pappa.

Hoppas någon orkade läsa så här långt ♥