…sen älskade Pelle lämnade jordelivet.
Han flyttade hem till mig den 8 Juni 2007 och jag köpte honom som en studentpresent till mig själv.
Förälskade mig i honom redan när jag såg bild på honom och tänkte "honom ska jag ha!".
På eftermiddagen var vi iväg och mötte ägaren på tågstationen.
Så fort jag fick se honom i transportburen visste jag att vi skulle trivas tillsammans.
Och nog hade jag rätt!
Han stal snabbt en stor plats i mitt hjärta genom sitt sätt att vara.
Han var alltid på glatt humör och hälsade mig med sina knorrningar när jag kom.
Han hade alltid tid för en mysstund.
Jag kommer såväl ihåg en vårdag i hagen, bara några veckor innan olyckan.
Han sprang i hagen och jag satt på en filt i mitten, som jag ofta gjorde.
Jag lade mig ner för att vila lite och Pelle gjorde detsamma.
Jag sträckte lite på mig för att klappa honom på huvudet men nådde inte riktigt, så jag slutade.
Han reste då på sig, hoppade närmare och lade sig precis bredvid mig och ville att jag skulle fortsätta.

Pelle var minst sagt speciell både till utseende och personlighet!
Tanken var att han skulle ingå i min avel och parades med min hona.
Bara någon vecka efter hände det som inte fick hända…

Jag var ute och gav kaninerna mat och passade på att ge dem dagens sista dos av kel.
Jag öppnar Pelles dörr, ger honom lite mat och ska sträcka mig ner för att göra något.
När jag reser mig upp igen ser jag något vitt komma flygandes.
Och innan jag hunnit reagera har han hoppat ur buren och landat på backen.
Han landade på alla 4, men det syntes på en gång att något var fel - bakbenen hängde inte med.
Han kravlade emot mig och jag plockade upp honom och gick in.
Jag förstod att han inte gick att rädda.
Kl 14:00 hade han lämnat jordelivet och sprang på dem gröna ängarna.

Inte heller fick han bli pappa - ungen var dödfödd.

5 hela månader har gått och jag ser honom fortfarande i mina drömmar.
Han gjorde ett stort intryck på alla han mötte och är enormt saknad.
Men hans minne lever kvar och han kommer för alltid ha en speciell plats i mitt hjärta.
Trots att han inte blev pappa, finns ändå en del av honom i livet genom lilla Froste som är otroligt lik honom på alla sätt och vis.

R.I.P. min vita ängel.