Två honor ihop?
Vi har en hona som fyller tre år i sommar och vi har börjat fundera på att skaffa en till hona som kan göra henne sällskap (gärna kunna bo i samma bur) Självklart har jag 1000 frågor om detta haha! ;) Skulle det funka att köpa en kaninunge eller ska man köpa en som ligger nära i ålder? Hur gör man för att vänja in de med varandra på bästa sätt? Spelar det någon roll om de är av samma ras eller inte? Sen har jag hört att kaniner blir mindre stressade av att ha sällskap, och våran tjej är väldigt stressad och orolig av sig och stampar mycket på nätterna. Skulle det vara en bra idé att skaffa en partner eller förvärrar det bara problemet? Någon som har erfarenhet? Är väldigt tacksam för svar och tips och allt sånt där, stora kramar! :)
Jag har enbart honor ihop, två och två.
Jag förespråkar att inte släppa ihop en vuxen med en kanin som är under 4 månader, då jag personligen tycker att ungen ska ha en chans också att försvara sig om den skulle behöva det.
Mina skiljer det en del i ålder på vissa.
Jag brukar låta dem träffas genom galler först och sedan på neutral plats, hur lång tid det tar att samföra dem är olika, vissa har bara tagit få dagar på och vissa flera veckor.
Samma ras har ingen betydelse. Men bra om det inte är allt för stor storleksskillnad tycker jag.
Beror på varför kaninen stampar på kvällarna. Om kaninen är stressad, är det bra att kolla: Varför är den stressad? Och om den nu vill ha sällskap: Välja en kanin som inte är stressad, annars kanske de stressar varandra.
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
#1 Okej, tack så mycket! Varför hon stampar är fortfarande ett mysterium för oss, men hon börjar stampa direkt när hon blir rädd för något, t.ex. När hon inte ser oss när vi kommer. Vi hade en till kanin som tyvärr gick bort i februari, och han var världens mest lugna och snälla kanin men hon har kvar samma beteende. Han var okastrerad så de var inte i samma bur.
#2 Ja det är naturligt för dem att stampa för att varna.
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
![[Tilde]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Frida gav bra råd :) Jag hade heller inte satt ihop en liten unge med en vuxen, för utifall det blir bråk kan ju ungen inte försvara sig speciellt väl.
Jag hade tagit det lugnt, också låtit den sniffa på varandra genom galler och grejer i några dagar/veckor (beroende på hur de reagerar på varandra) innan de får mötas under uppsyn på neutral mark. Många kaniner blir lugnare och gladare av sällskap - om de funkar ihop vill säga :)
Jag står ut ifrån mängden :P Och säger att jag tror det blir lättare att få en vuxen kaninhona att acceptera en unge. Våra vuxna kaniner har alltid varit snälla mot andras ungar men inte alltid mot varandra… Ungen borde inte behöva försvara sig eftersom man ska vara helt säker på att de kommer överens innan man lämnar dem. Galler träning först, sedan att man håller dem, sedan korta stunder på neutral mark… Låt allt ske gradvis. Av erfarenhet så är de lättast att föra ihop en kaninhona med en unge! Om det inte är våra kaniner som är konstiga av någon andledning… :P
Kaniner är olika, vissa älskar sällskap, andra kan vara mer egensinniga. För det mesta gillar de att ha en kompis! Behöver inte vara av samma ras men ungefär samma storlek.
Lycka till!!
Starta ny diskussion