Vad skulle ni ha gjort..?
Detta kommer bli långt, så jag hoppas ni orkar läsa och kan ge mig ert svar på vad ni skulle ha gjort…
Det är som så att vi har en kanin här hemma som heter Oliver.
Förra året i slutet av sommaren upptäcktes en knöl på nosen hans, in till veterinär, fick svaret att det var en varböld. Tömma den, åka hem. Fick klart för oss att vi skulle behandla detta med en salva och nån medicin har jag för mig (minns inte riktigt) för att det skulle läka. En vecka senare såg det förpiiiiiiiiiipigt ut igen, in till veterinär, tömma bölden. >Det gjorde den här veterinären bättre för sedan behövde han inte komma in till veterinären igen. Däremot var man sen orolig för tänderna eftersom ögat vätskar. Nä, inga fel på tänderna förutom att en tand KAN vara på väg genom tandroten. Men det kunde man inte se då på bilderna.
Så vi fortsatte med det vi skulle, vid det här laget hade vi medicinerat så länge som vi blev tilltalad, nu skulle vi bara klämma ur det var som fanns i bölden någon gång per dag, det gjorde vi.
Sedan gick det inte längre för Oliver fick för ont. Efter ett tag blev den här bölden till en stor skorpa som vi till en början tog bort själv, men sen insåg vi att det bara blev ett stort sår under om vi gjorde det. Så vi lät det vara, och han fick bort skorpan själv, och se där, inget sår! Så har det varit väldigt länge. Tills nu.
Nu har skorpan "spridit" sig, så den är bredare och den här tekniken med att han får bort den själv fungerar inte för skulle han göra det skulle det bli ett enda stort sår under som förmodligen skulle svida och allt det där som kommer med sår, och han har ont, som sagt. Vi får absolut inte röra, då ryggar han tillbaka som bara den och tjurar och får ont.
Nu är vi på den där punkten att vi kommer låta honom somna in.
Han kommer aldrig bli en frisk kanin med samma glädje som förr.
Han äter för lite hö, dricker på tok för lite och kissar och bajsar därefter. Detta ändras ibland, då dricker han i mängder och kissar också därefter.
I övrigt blir han överlycklig när det bjuds på pellets eller annan slags mat, men höet som sagt.. det äter han inte i första taget.
Vad skulle ni göra? Avliva? Ha kvar?
Jag menar, han kommer aldrig bli bra, han har ont, ögat rinner, vi vet inte just nu hur det är med alla tänderna sedan sist vi besökte veterinär, då det såg OK ut. För han äter ju så lite hö oftast.
Det enda som egentligen är bra är att han blir glad när jag kommer med mat och när man kommer och klappar honom. Resten är ju tok.
Jag och mamma tror det är bäst att han får somna pga detta och det är också så vi kommer göra i slutet av månaden.. (vi åker utomlands på tisdag, hinner inte innan.)
Känns inte som om det är nåt rättvist liv om han ska ha ett irriterat öga och en nos som gör ont vid minsta lilla beröring, och förmodligen kanske även när man inte ens rör, vad vet vi.. det kan han ju inte berätta för oss…
Bilden är INTE ny, den är gammal. Ni ser ju ögat och vi hade nog just varit hos veterinären och tömt bölden där. Har ingen ny bild men kan ta en om någon önskar, ingen vacker syn..
Beslut som det här är ett av det svåraste en djurägare kan ta, men tänk i längden. Jag tycker att du och din mamma tar rätt beslut, för hans skull så tycker jag att han borde somna in. Tröst-hjärta till dig.❤️
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
/Agnes & Långöronen♥
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
![[neptunens]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jag hade också låtit honom somna in, hur tungt det än känns. Lilla skrutten!❤️
stackars lilla Oliver! Jag tycker också att ni gör det rätta. det är bättre än att låta han lida. Styrke-kramar till dig! ❤️🤗
Frida
Vad skönt det är med folk som förstår!❤️
vet att ingen bad om en bild, men så här ser han ut.. mycket värre än förr och kommer inte bli så "bra" som på bilden i #0 igen..
:(
tror han har fått tillbaka bölden :(
#6 Ja och dessutom är den ju väldigt "sårskorpig" :(
fått tid nästa torsdag kl 16.. då blir det hejdå.. 😭
#7 Åh, beklagar! :( Men det är ju bättre än att han lider…
#8 tack :( ja det är det verkligen..
Vad tråkigt :/ Har själv kämpat med böld på en kanin, vet hur illa det känns.
synd att ha n inte blir bra utan bara smärre ni har varit bra ägare både du och mamma. Styrke kramar
Vet verkligen inte veterinären alls vad det beror på? Kan man inte spola ur abscessen? Han verkar vara en så otroligt gullig kanin. Men du kan givetvis inte låta honom lida. Stackars lilla Oliver. Och dig också.
#12 Det är precis vad veterinären gör när de opererar kring bölden. Men sedan får man själv under några veckors tid peta upp bölden på kaninen och pillra på sårskorpan och gräva i bölden och tömma och rengöra varje dag, något som orsakat otroligt stor smärta hos kaninen och en själv. Och många gånger återkommer bölder och ibland har det dödlig utväg.
Sedan kan bölder bero på många olika faktorer såsom pasteurella, tänderna, foder m.m
#13
Tack för att du berättade! Det låter mycket besvärligt.
#1
Jag har läst vad du skrivit om Oliver förut och han verkar ha en så kärleksfull matte och ett fint kaninliv trots den hemska abscessen, och ni har ju kämpat länge. Det är svårt att veta när det är dags att ge upp på sitt djur men det tillhör ju tyvärr djurägandet att kunna ta såna beslut.
#13 Bra skrivet & förklarat, hade inte kunnat gjort det så bra själv!
#12 som 13 sa :) veterinären visste inte varför bölden uppstått, hon kunde ju inte se något fel på tänderna då :/
#11 Det känns verkligen hemskt det här :( tackar! snällt!
#10 Ja usch! inte roligt när man själv får ont i hela kroppen och samvetet när man ska hålla på med bölden osv..
Han är en sån go kanin så det känns både och.. snällast men ändå elakt. Som om han vill leva men tycker det är jobbigt och har ont.. ja men ni vet, alla sorters blandade känslor. :(
och förlåt för sent svar, jag har varit i Grekland, kom hem idag!
Styrkekramar till dig och Oliver ❤️
#16 Tack!😕
Imorgon är det dags.. kan inte sluta tänka att det är ett korkat beslut i och med att han är pigg och glad trots allt, vad som nu än händer med honom och hans kropp.. hur tänder och njurar och övrigt ser ut, det vet vi ju inte just nu..
Klockan 16 ungefär idag fick han sprutan som tog honom ifrån mig.. jag fick ha honom i famnen ett tag, men eftersom hans hjärtslag fanns kvar ganska länge så skulle han få en till spruta.. han somnade alltså inte in i min famn, utan på skötarbordet.. jag och mamma fanns hos honom hela vägen in i det sista andetaget.. har inte gråtit så mycket på en dag sedan våran ena katt dog..
den här kaninen betyder så oerhört mycket för mig och jag vet inte hur jag ska kunna smälta detta.. hur ska jag orka? hur gör ni för att orka med sorgen efter en kanin som ni tycker är speciell på nå vis, en som verkligen har satt ett djupt tassavtryck i ert hjärta på så många vis..?
Oliver var verkligen speciell för mig, har aldrig älskat en kanin så mycket, och nu finns han inte längre💔
Kan inte sluta gråta..
Kram ❤️
Det är aldrig lätt, och det suger lika mycket varje gång man bli ifråntagen en av sina älsklingar.
Jag har tyvärr inget bra tips, förutom att försöka tänka framåt.
Mitt hjärta somnade in för 11 månader sen, hade henne i åtta år. Saknar henne så jag dör imellanåt. Man slutar inte sakna, men det blir lättare med tiden iallafall.
#19 Åh :( mjo det blir ju lättare, men det är så svårt nu i början så man vet inte vart man ska ta vägen.. Oliver var verkligen nåt alldeles speciellt, inte minst eftersom han hade sina "skönhetsfel" och att vi fick kämpa en del för att kunna ha kvar honom.. sånt sätter ju sina spår, om du förstår vad jag menar?
Min fina lilla vän, vad jag saknar dig..🌺
#20 Jag vet exakt hur det känns. :( Men du gjorde det rätta, han slapp lida.
När min Benjamin gick bort 2008 var han opererad och allt och fick ha sin tratt, dessvärre gick han bort när antibiotika kuren var klar..
Jag minns den kvällen som igår. Det var en av det sorgligaste saker jag vart med om. Kommer ihåg att den natten när jag var ute så såg jag massa fiskmåsar och andra fåglar kraxa/skrika utanför ytterdörren, och så mycket fåglar utanför en dörr betyder (för mig vad jag erfarat några gånger) död. Så jag gick inomhus och där ligger han och kikar på mig försiktigt och kan inte röra sig, så jag visste tiden var inne. Så jag bad en bön att han skulle få komma till himlen och när bönen var klar med amen så slocknade hans liv.. Några dagar efter det (hade inga andra djur) hörde jag det krafsa i köket som när han brukade böka i mattor, det var som ett sista farväl.
Såhär såg min Benjamin ut när han var frisk.
Beklagar din sorg. Det är svårt att mista ett mycket älskat djur. Men du kunde inte göra mer för Oliver. Jag har ännu inte mist någon kanin, har bara haft kaniner i 1,5 år, men jag har mist en hund som jag älskade så mycket att det kändes som om hon var en del av mig. Man slutar aldrig att sakna, men det blir lättare med tiden.
Det är ändå bättre att ha haft ett fint och underbart djur och mista det, än att inte haft det djuret.
Vila i frid, Oliver.
#18 Du har verkligen gjort ALLT för underbara lilla Oliver!
Jag blev rörd till tårar av din text. Det är svårt och smärtsamt att ta farväl av en älskad vän! Men beslutet att låta Oliver somna in och slippa besvären av den där otäcka varbölden var helt rätt.
Finaste Oliver, vila i frid! 🌺
Stora styrkekramar till dig Jessica!
#21 Ååh, vad jobbigt! :( och vilken sötplutt❤️
#22 Tack! Det är jobbigt oavsett djur och det är så sant det du säger..
#23 Ja jag hoppas att jag gjorde allt jag kunde! :(
Tack så mycket, blev rörd av det du skrev med för det var verkligen snälla ord!🌺
Jaha.. tre dagar har gått och jag har hållt mig sysselsatt för att inte tänka så mycket på Oliver, det har fungerat faktiskt och jag har inte haft några värre "gråtstunder".. men det kommer väl, man slutar ju aldrig sakna som vissa av er säger..
På hans plats i rummet står nu ett klösträd till katterna istället och alla kaninsaker har jag gett bort till en som jag vet vem det är, vi ska ju inte ha fler kaniner..
Åh så sorgligt, jag beklagar. ;( Vet precis hur det känns, jag var med om något liknande i febuari ungefär, fast det var tänderna som det var fel på. Grät superlänge och ibland gör jag det fortfarande när jag tänker på honom. Han var en sån fin och speciell kille. Men du får tänka på att han inte har ont längre och har det bra uppe i kaninhimmelen nu. Vila i frid lilla oliver :(
“Fear doesn't shut you down; it wakes you up” - Veronica Roth
#25 Tack :(
Ja det finns inget värre, oavsett anledning blir man ju helt förstörd :/ när jag tänker på att han mår bättre nu så mår även jag bättre, men sen börjar jag tänka att han förmodligen inte ville dö och då blir jag ledsen igen för att jag känner mig elak och får dåligt samvete…
#26 Skickar massa styrkekramar
#27 Tack🌺
liite sent kanske, men jag måste bara få berätta för dig om min kanin philladelphia (fillan) hon var världens bästa kanin och ja älskade henne väldigt mkt ='[ men en dag när jag skulle mata henne hade hon svårt att gå, ropade åt mamma o sa att vi måste åka till veterinären, men vi insåg snart att vi aldrig skulle hinna :( så vi tog beslutet att låta henne somna in i min famn, jag lyfte sakta upp henne. jag tittade på henne. hon tittade tillbaks på mig och jag kunde inte sluta gråta… inom fem minuter hade hon stängt ögonen och jag hörde henne dra sin sista suck, hon var död. vi vet fortfarande inte vad som hände, allt jag vet är att hon inte behöver lida mer
med vänliga hälsningar Hanna & djuren
vet vilken sorg det är! tänker ofta på henne… hur hon hoppade runt i hagen, hennes söta sneda öra, hur hon låg i min famn när jag borstade henne… =[ hoppas du läser detta och lycka till med allt!
med vänliga hälsningar Hanna & djuren
Men vad tragiskt :( beklagar!
Starta ny diskussion